Tälta i Österrike och norra Italien med 2-åring

1 - 20 juli 2016

Tälta i Österrike och norra Italien med 2-åring

 

För några år sedan åkte vi bil genom Europa. Det var en väldigt lyckad resa, och nu tänkte vi göra en "favorit i repris". Vi hade tre resmål: trakterna kring Innsbruck, Garda-sjön, samt Dolomiterna. Vi hade reserverat 20 dagar för resan. Eftersom vi gjorde en lång resa så blev det här ett långt inlägg. Jag har därför valt att inte skriva dag för dag, utan dela in i platser/aktiviteter så att var och en kan läsa bara det som intresserar en själv.

 

Resan upp och ner

Vi åkte med en skoda octavia + skidbox. Vi åkte över med färja till Stockholm, körde Öresundsbron till Danmark. Färjan till Stockholm var billigare än färjan till Tallinn, men det kan vara värt att komma ihåg att Öresundsbron kostar 54 € en väg (bil under 6 meter). Därefter måste man köra över Stora Bältbron som kostar 34 € en väg (bil under 6 meter). Detta kändes rätt så dyrt i förhållande till färjan över till Stockholm (4 pers hytt) + morgonmål för 59€. Upp tillbaka körde vi genom Österrike - Tjeckien - Polen - Litauen - Lettland - Estland. Färjan Tallinn blev 72 € för tre personer, två personers hytt samt bil. 

 

Vägen ner gick rätt så smidigt, Tyskland har breda motorvägar med fri hastighet längs med stora delar (dock rekommenderas det att man inte överskrider 130 km/h). Ofta är det tre filer på motorvägen och bilarna kör med väldigt olika hastighet. Vägarna är i huvudsak i gott skick. På vägen upp var det bara motorväg några hundra kilometer i södra polen (140 km/h), resten var i stort sett landsväg. Hastighetsbegräsningen varierade 60-80-100 och när man körde genom städer gick det väldigt långsamt vid rusningstid. Det rörde sig många långtradare på vägarna, och ibland var det svårt att hitta bra ställen att köra om dem. 

 

Rothenburg ob der tauber, shopping och turistande

Första inplanerade stoppet på resan var Rothneburg ob der tauber. Staden är rätt så nära motorvägen när man kör ner mot Innsbruck. Turistvägen Romantische strasse går även förbi staden. Undertecknad ville främst till staden för att kunna shoppa i Käthe Wohlfart, som är ett mecka för den som gillar att handla julpynt, rekommenderas även ett besök fast man inte är på shoppinghumör ifall man råkar vara i närheten, butiken är en sevärdhet i sig. Staden är byggd ungefär på 1100-talet (?) med en mur som går hela vägen runt. Försökte hitta information på hur lång muren är, 3,5 km stod det någonstans? Rekommenderar verkligen en promenad längs med muren, utsikten är fin både inåt mot staden och utåt. Staden är väldigt turistig, men alla är vänliga och atmosfären är trevlig. 

muren runt Rothenburg ob der Tauber

Rothenburg ov der Tauber

Parken i Rothenburg ob der Tauber

Cykling i Innsbruck

Vi tog tog liften upp från Hungerburg till Seegrube (28 € för två vuxna med cyklar och en 1-åring). Därifrån åkte vi neråt med mountainbike-sandvägen mot Rechenhof, och svängde sedan tillbaka till Hungerburg. Lite måste man trampa i slutet, i stort sett var det nerförsbacke hela vägen. Några partier (speciellt början) vår i dåligt skick, och rekommenderar inte att man cyklar den med små barn. Utsikten var dock vacker och det blev en trevlig tur! Det som är utmärkt som mountainbike på kartorna är alltså nästan alltid stora breda sand/grusvägar, ofta (inte alltid) i bra skick. 

Utsikt från Seegrube utöver Innsbruck

Cykling i Innsbruck, (röd?) mountainbike "stig"

Klättring i Innsbruck

Vi fick gratis en pappers-topo på klättringsrutter ovanför Seegrube-liften. Det var dock inget barnvänligt ställe, så vi körde i stället till Höttinger Steinbruch (se www.climbers-paradise.com för topon och annan info. Kan nämnas att den här sidan har betydligt fler och bättre topon än t.ex. 27crags.com). Parkeringsplatsen var väldigt liten, men vi lyckades få in bilen där, och därifrån var det inte många meter till klättringsväggen. Nedanför fanns en stor, platt gräsplan, så platsen var relativt barnvänlig, endast vid den sydliga väggen var det bara några meter platt före det sluttade brant neråt. Lite glasskärvor hittade vi på marken också. Rutterna var till stor del 5c-7a, några enstaka lättare rutter. Ett par-tre rutter hann vi klättra per man före vi körde ner till Innsbruck för att äta middag. 

En liten klättrare vid Höttinger Steinbruck, Innsbruck

Cykling vid Judenstein (Innsbruck)

Vi sov vid Judenstein camping under två nätter. Första dagen tog Jakob en cyklingtur. Den slutade dock snabbt på grund av regn. Följande dag tog jag en tur, gick upp till Rinner Alm och åkte därifrån neråt, snett västerut, och cyklade tillbaka till Judenstein längs med bilvägen. En helt trevlig tur, kanske lite trist att gå upp för sandvägen, en smalare stig hade varit roligt, när man nu en gång hade cykel som skulle ha varit lämpad för det. 

 

Cykling och vandring i Neustift im Stubaital

Ovanför byn fanns en downhill-bana och några mountainbike-vägar (dvs sandvägar där även bilar kan ta sig fram). Jakob köpte halvdagskort till liften och åkte upp och ner några timmar. Downhillbanan "elfer" var relativt krävande på sina ställen. Jag tog 2-åringen i bärrinkan och gick uppåt. Med ca 20 kg på ryggen och otränade benmuskler fick jag konstatera halvvägs att jag inte skulle hinna upp till liften som jag hade tänkt ta ner, innan den skulle stänga. Vi ändrade planerna och möttes för middag på Autenalm. Stigen var fin, även om man kunde njuta av utsikten ner mot dalen endast på några få ställen. En fallen gran fick vi klättra över, en liten bäck, samt två stora högar med stockar. Vid Autenalm bytte vi så att Jakob gick ner och jag tog cykeln. 

Utsikt över Neustift im Stubaital

Via Ferrata Elfer Nordwand, Neustift im Stubaital

Vi tog Elfer-liften upp. Jakob blev kvar för att leka med 2-åringen, medan jag gick vidare upp till Elferhütte. Därifrån vidare uppåt längs med vandringsstig som snart delade sig. Vacker stig med massor av blommor. Efter lite stigning fortsatte stigen rakt, man fick titta var man satte fötterna då det sluttade brant neråt åt höger. Stigen var bra utmärkt hela tiden, och det fanns inte någon större risk för att tappa bort sig. Halvvägs kom det ett par regndroppar och jag kom på att vi inte kollat väderleksrapporten. Som tur slutade regnet innan de redan så hala stenarna hann bli blöta. Utsikten var hurja fin när man klättrade upp för järnstegen. Trots via-ferrata-utrustning kände man sig nog lite nervös, oskadd skulle man inte klara sig om man skulle falla ner. På vissa ställen var jag glad för mina 171 cm, det var rätt så långt mellan pinnarna. Rutten gick runt toppen, och gick ihop med samma stig som den delat sig från tidigare. Sista biten var inte via ferrata, trots att man kunde säkra sig stora delar av vägen där med. Allra högst upp på toppen gick stegen och man kunde njuta av otrolig utsikt ner över dalen. Det skulle ha gått att fortsätta med en annan via-ferrata, men jag gick snabbt ner för att byta med Jakob, så att han skulle hinna gå den innan det blev mörkt. En hurja upplevelse, rekommenderar! 

Stigen upp mot Via Ferratan, Stubaital

Utsikt mot toppen

Utsikt från toppen

Blomsterprakt på vägen ner från ferratan

Mera blomsterprakt i Stubaital

 

Klättring, La Gola, Norra Italien

Vi körde ner till Italien, när vi satte oss i bilen var det behagliga 20 grader, när vi steg ut var det 37. Vi lämnade bilen vid ett litet slott, det fanns parkering inne på gården. Åt lunch där, otroligt mysigt ställe med utsikt ut över sjön! Gick upp genom en vingård, och fortsatte uppåt med en slingrig bilväg. Vi hittade två klättrare på vägen, annars så vi bara någon enstaka cyklist. Vi lånade deras klättringsbok och memorerade två rutter, men hann bara klättra den ena. Det var svalt och skönt inne i skogen jämfört med nere i dalen. Följande dag klättrade vi på en vägg lite neråt, hann då med två rutter. Väggen längst neråt hade flera rutter som vi gärna skulle ha försökt oss på, men tyvärr tog tiden slut. Med bilväg i närheten och branta stup/sluttningar så var det en utmaning att hålla reda på en liten med spring i benen medan man säkrade. 

Vi gick genom en vingård för att komma till klättringsväggen vid La Gola

 

Kvällssim i vacker men kall sjö

Skönt med svalka under träden i La Gola

På väg ner från klättringsstället (väggen längst österut) med varsin reppu på ryggen

Klättring, Gardasjön

Körde till Falesia-Muro dell´asino. Vi parkerade bilen vid en kyrka, och fortsatte därifrån ca 1 km upp till klättringsväggen. Vid väggen fanns en stor skylt med en topo med alla rutter. Rätt så mycket folk, men inte så mycket att det skulle ha blivit trängsel. Ganska många rutter och relativt jämnt fördelade svårighetsgrader. Där vi klättrade fanns det några träd som gav behaglig skugga. Vi satte upp en hängmatta som underhöll 2-åringen en stund så att vi fick klättra i fred. Längst till höger på väggen fanns även en bultad vägg för nybörjare (2c-4a). Nedanför fanns en stor gräsplan med en låg mur som omringade nästan hela platsen. Rekommenderar stället, speciellt för barnfamiljer! Enda minuset var kanske parkeringsplatsen med endast 5-6 bilplatser. Garda-trakten var över lag väldigt generös med klättrings-, vandring-, och cyklingsbroschyrer.  Klättringsbroschyrerna innehöll topon och annan nödvändig information, på många andra ställen hänvisade de oss till att köpa klättringsböcker. 

Klättringspaus i hängmattan, Falesia-Muro dell´asino

Lyx med fin topo fast i klättringsväggen

 

Gardasjön, övrigt

Vi hann med ett dopp i Gardasjön, vilket kanske var tvååringens höjdpunkt på resan. Vattnet var svalt (kanske 19 grader?) och vågorna rätt så stora för en tvååring, men det gick bra att bada ändå. Det fanns massor med gelaterior, något som vi hade svårt att hitta på de övriga ställena vi stannade på. 

 

Cykling, Gardasjön

Vi körde en lång och slingrig väg upp i bergen ovanför nordöstra delen av Gardasjön. Därifrån startade ett downhill spår neråt, som slutade några kilometer före sjön. Banan var graderad SVART och det var den absolut. För en gammal endurocykel med en hobbycyklist på var det en för stor bit, speciellt då det började regna och kalkstenen blev glashal. Jakob fick gå ner de brantaste och stenigaste partierna efter att ha fallit fyra gånger.

 

Vandring, Val di Fassa, Campitello

Sov i Canazei. Körde därifrån ett par kilometer till Campitello. Tog linbanan upp (11 € per person om jag minns rätt, små barn åkte gratis i nästan alla liftar). På toppen var det kallt och blåste. Det hade kommit snö på topparna under natten. Trots att människor gått med shorts kvällen innan på stan förs tvååringen trots rejäla lager med kläder: merinounderställ, tjocka kollegebyxor, tjock stickad tröja, yllehalare och tjock stoppahalare, dubbla sockor + stövlar och dubbla vantar samt mössa. Bärrinkan är väldigt bekväm, men man blir snabbt kall då man bara sitter i den, speciellt om benen då blodcirkulationen kan bli dålig om man sitter länge. Vi gick längs med en stig till en hütte  med endast små upp- och nerförsbackar. Där åt vi lunch och fortsatte sedan neråt mot dalen. Vi gick förbi många kor, får, getter och grisar på vägen till tvååringens förtjusning. Dessutom såg vi tre stycken inte så blyga murmeldjur. Trots att det i princip gick neråt hela tiden var man rejält trött när man kom ner. 

Utsikt från liften ovanför Campitello

Snö på topparna efter kall natt, Val di Fassa, Campitello

 

Utsikt från vandringsstigen, Campitello

Det var tätt med stugor. Stiliga bänkar! 

Vi såg några murmeldjur! (Och kor, får, getter och grisar)

Paus på vägen ner till Campitello

 

Vandring, Val di Fassa, Canazei

Vi spenderade en dag till i Val di Fassa, för att Jakob skulle få testa cella ronda. Jag och tvååringen begav oss ut på egna äventyr. Vi tog första liften upp från Canazei till Pecol 1990 m.ö.h. Gick därifrån till Passo Pordoi och åt lunch. Början av vägen var helt trevlig då man gick över en blommande äng, men största delen av vägen gick man mer eller mindre bredvid bilvägen, vilket åtminstone inte jag njöt särskilt mycket av. Från Passo Pordoi fortsatte vi upp till toppen Sas de Pordoi 2950 m.ö.h. Vi fick en del roade samt medlidande blickar från de vi mötte. Med 20 kg på ryggen gick det väldigt långsamt och pauserna på vägen var många. Lite lösa stenar och ett par lite brantare partier fanns det på vägen, men i stort sett gick det väldigt bra att gå. Jag förvånades stort över tvååringens tålamod att sitta i bärrinkan timme efter timme. Lite före toppen gick vi igenom en snökorridor och tvååringen ville absolut pausa där och krävde att vi skulle göra en liten snögubbe före vi fortsatte vidare. Det blev en liten snögubbe då det var rätt så kallt. Sista biten upp var det inte mycket stigning mera, så det gick rätt fort. En kort stund han vi njuta av utsikten innan vi tog liften ner. Vi fick nästan småspringa lite och höll nästan på att missa sista liften till Pecol, och därifrån sista liften ner till Canazei. Utsikten sista biten var vacker, och det var synd att vi inte han njuta av den desto mer. Det var mycket människor överallt, och hela tiden såg man liftarna i bakgrunden. Jag vet inte riktigt om det var värt ansträngningen, har aldrig varit så trött som efter den här dagen. P.g.a. ömma knän kunde jag inte ta liften upp och gå ner, vilket annars kanske hade varit vettigare. 

Utsikt halvvägs upp till toppen

Utsikt upp mot toppen (syns till vänster var kabinbanslinorna slutar)

Snö! Inte långt kvar till toppen

Alltid spännande att se vad som väntar på andra sidan toppen...

Utsikt över en del av Sella-massivet

Påväg tillbaka till Canazei, sista biten kvar till liftarna

 

Cykling, Val di Fassa, Sella Ronda

Jakob starttade 07:30 med cykeln och cyklade några km till Campitello. Liften upp (44€ för alla liftar i Val di Fassa, heldags kort) och så började den väl kända Sella Ronda, som är 63 km med terrängcykling runt Sella massivet. Man tar liftar upp och så åker man på stigar, sandvägar och preparerade enkla downhill spår. Utsikten var strålande hela tiden då vackra Sella hela tiden är på högra sidan. Rutten var inte svår eller tung men 5h tog det ändå. Man kan även cykla andra vägen (motsols), men då blir det betydligt fler uppförsbackar. 

 

Cykling, Val di Fassa, downhill - bikepark

Efter Sella Ronda cyklade Jakob till campingen för att ta på fullface hjälm, pansar och knäskydd. Eftersom en hissbiljett brände i fickan med 4h tid kvar så skulle Bike Parken undersökas. Två liftar upp och där började en lätt, slingrig och rolig DH bana som halvvägs ändrade karaktär totalt. Det blev mycket brant med rötter och stenar och NorthShores (dvs plankbryggor). 

 

Vandring, Alta Badia, La Villa

Startade i La Villa, tog Gardenaccia-liften upp. Svängde av till vänster. Vi gick några hundra meter och svängde sedan till baka då vi trodde att vi missat ett avtag. Vid toppen av liften hittade vi en bättre karta, och det visade sig att kartan som vi tagit utanför turistinformationen visade rutten med lite modifikation… Vi fortsatte igen på samma stig med fortsatte vidare tills vi kom till en ravin med ganska brant stigning. Därifrån kom vi upp på en platå med en massa betande kor. Vi gick förbi Gardenaccia-hütten fortsatte vidare längs med stigen, men märkte att vi hade för lite kläder och fick svänga tillbaka. Besvikelsen var stor då det här var den klart vackraste vandringen vi varit på hittills. Från hütten tog vi en annan stig ner mot liften, och gick därifrån ner till bilen. Tre hästar gick vi förbi till tvååringens förtjusning. 

Utsikt ner över La Villa, Alta Badia

Kossor på bete, Alta Badia

Vackra vyer, Alta Badia

 

Vandring, Alta Badia, Colfosco

Tog Mesoles-liften upp till Jimmy-hütten. Gick upp mot Lech de Crespëna, vidare mot Puez, men svände ner i dalen mot Colfosco en bit före Puez-hütten. Vi gick genom ett månlandskap med lite grästuvor här och där. På ett ställe växte det massor med gula vallmon på grusväggen. Utsikten var häftig, men kanske inte så vacker. Avstånden var svåra att bedöma. Stigen var lätt att hitta och man mötte människor med jämna mellanrum. 

Vandring i Alta Badia, Colfosco

Vallmo, Alta Badia 

Liten alpsjö, Alta Badia, ovanför Colfosco

Vägen ner till Colfosco, Alta Badia

 

Downhill-cykling i Cortina dÁmpezza

Sista cyklingen blev lite av besvikelse i bikepark Cortina. Dåligt utmärkta rutter och väldigt mycket rötter. Roligaste var då man åkte bland rötter och stenar och helt plötsligt kom man till en Bobsled bana med slät betong och runda S kurvor som man kan luta i rejält! (18 € för 4 timmars lilftkort). 

 

 

Camping

Vi sov största delen av nätterna på campingplatser. Här kommer några korta kommentarer om campingarna vi sov på. Camping utanför campingområden är förbjuden i största delen av Österrike och Italien. Vi sökte på förhand upp campingställena för att hitta de billigaste, priserna varierade mellan 16-54€ per natt för en bil, ett tält, två vuxna och ett barn. De flesta tog betalt per vuxen, per tält och per bil. Ofta var under 3-åringar gratis, men inte alltid. Nästan alltid tillkom "tourist tax", som varierade mellan 1-3€/person. På nästan alla campingar var det tystnad mellan kl 22-08. Utcheckining var oftast mellan kl12 och15, beroende på camping. 

 

Duschade på Natterer See camping. En natt där skulle ha kostat 54€ så vi beslöt oss för att inte övernatta där. Stället var annars fint med fina duschar, en lite sjö var man kunde hyra trampbåtar m.m., liten lekplats, pizzeria m.m. 

 

Judenstein camping. Personal fanns på plats bara vissa tider på dagen (någon timme på morgonen och någon timme vid incheckning). Incheckning var kl 18:30 om jag minns rätt, man fick själv välja plats. En lugn camping. Kostade 16.70€/natt. Fri wifi, fri tillgång till duschen och wc. En pytteliten lekplats med liten sandlåda och skranglig gunga fast vid vägen. Litet rum nere i källaren med kylskåp och dator. En takplats med bord var man kunde laga mat vid regn. En liten, billig och lugn camping med det nödvändigaste. En bit ifrån liftar m.m. En kyrkklocka ringde med jämna mellanrum, dock inte på natten som tur (tystnade klockan 22?)

 

Camping Stubai. Fri wifi. Man behövde kort för att komma in på dusch och wc. Gick inte att ändra temperaturen i duschen. Korten slutade fungera om de kom i närheten av telefoner, magneter eller liknande. Fanns en liten lekplats med klätterställning, trampolin m.m. Det fanns butik och restaurang intill campingen. Otrevlig personal. Nära till liften. Kyrkklocka som ringde varje timme. Och halvtimme och kvart, kändes det som. 23,80€/natt ungefär. 

 

Lago di Tenno camping. Kände oss lite lurade då campingen enligt bilderna låg fast vid Tenno-sjön. Man kom ändå snabbt dit, ca 5 minuters promenad. Sjön var vacker, cykling runt den var förbjuden. Badstränderna låg på andra sidan, men vi tog oss ett dopp på en stenstrand i alla fall. Vattnet var kanske 22 grader? Personalen var trevlig på campingen, men kunde inte mycket engelska. Vi tvättade kläder för 4€. Campingen var inte så stor, men man hade någorlunda bra med plats. Det var gratis wifi, fri tillgång till dusch och wc. Inget kylskåp, men en pytteliten butik som sålde typ chips och choklad. En liten hönsgård uppe, samt gunga och trampolin. Tystnad först klockan 23, men inga kyrkklockor som ringde. Personal på plats till klockan 23. 24,40€/natt. Uppe i bergen, en bit ifrån alla aktiviteter. 

 

Camping vid Zambana, norr om Trento (N46.16788 E11.11419). Vi hade otur då vi sökte campingar, antingen var de fulla, stängda för natten eller så hittade vi dem inte bara. Vi hade redan gett upp hoppet då vi kring midnatt råkade se en campingskylt mitt inne i stan. Vi tvärbromsade och gick in i en bar för att få mer information. Barägaren såg först lite förvirrad ut, men visade sedan oss in på barens bakgård. Vi var de enda campinggästerna, stället verkade mest fungera som förvaringsplats för husvagnar. Wifi glömde vi fråga om då vi var så trötta, misstänker att det kanske inte fanns? Toaletterna var de fräschaste under hela resan, duschen hann vi inte testa. Något annat fanns det inte på området. Tågbanan gick ca 20 meter från campingen, och det gick tåg med mellanrum hela natten om än ganska glest. Kanske en orsak till att det inte fanns några andra gäster där. 20€ för en natt. 

 

Camping Marmolada i Canazei. Väldigt trevlig och hjälpsam personal. Ganska trångt, tälten låg nära varandra. Såg ingen lekplats, men var möjligt att den fanns någonstans i andra ändan av campingområdet som var ganska stort. Fri wifi. Fri tillgång till dusch och wc, dock måste man ha med eget wc-papper! Nära till liften. 24,40€/natt. Litet cafe på området, sålde även glass. Mysig stad. 

 

Colfosco camping i Alta Badia. Enda campingen i området. Hade en liten lekplats med klätterställning, rutschbana och gunga. En massa skyltar om vad man fick tvätta var (tänder, disk, kläder m.m.). Internet kostade 2€/timme. Passerkort till dusch och WC. Stora fina kartor på väggen av områdena i närheten, där kunde man bra planera sina dagsturer och ta bilder av kartorna ifall man inte hade egna. Betydligt bättre karta en de som delades ut i turistbyråerna. Stor camping. Liten butik som sålde mjölk, choklad, korv och lite annat. 

 

Cortina camping. Hade en swimming pool! Den var dock rätt så kall på morgonen (kanske 16 grader?). En liten lekplats med gunga och rutschbana. Man fick välja tältplats själv. Vi fick söka ett bra tag innan vi hittade ett litet ställe att sätta upp tältet på, det var väldigt trångt. Fanns en liten bar/restaurang samt butik som sålde lite mjölkprodukter, korv kex m.m. Måttligt trevlig och hjälpsam personal. Drygt 30 € för en natt. 

 

 

Packningslista. Vi har en färdig packningslista som vi alltid använder då vi far på resa. Där lägger vi till saker och tar bort efter behov. Men det underlättar att ha en färdig grund då det minskar risken för att man glömmer något väsentligt. Jag sätter nu upp vår lista här, ifall någon skulle ha hjälp av den (fast jag antar att de flesta viguiter är experter på packning!). Obs, det här är nu vår packningslista för en bilresa (med skidbox), för extra bekvämlighet. Inte något man tar med sig på fjällvandring… =) 

 

Kläder: 

underkläder

vandringsbyxor + blus

vandringsshorts + tskjorta

stadskläder

mys/tältkläder

pyjamas

tjock tröja/kalsonger för kalla nätter

regnkläder

mössa+vantar

dunjacka

lenkkaren

vandringsskor

sandalar

gummistövlar

crocs (praktiska då man tältar!)

simkläder

lippis

solglasögon 

 

hygienartiklar efter behov

schampoo, balsam, tvål m.m.

kontaktlinser (rekommenderar inte att åka downhill med glasögon!)

sololja, hudkräm

fästingpincett

värkmedicin

plåster

skavsårsplåster

övrig första hjälpen utrustning

histec

kyypakkaus

värkmedicin (burana, panadol)

våtservietter (kan rekommendera fast man inte har barn med! behändigt ifall man inte har tillgång till dusch, samt att t.ex. torka av bord på campingen om man råddat m.m. stora förpackningar för barn är billigare än de som är packade en och en och avsedda för vuxna)

myggolja (hade vi inte med, och hade inte behov av det heller, men finns med på packningslistan i alla fall)

tandborste + tandkräm

 

badhandduk

handhandduk

kärlhandduk (använde vi inte just alls)

 

kännykkäladdare, både till bilen och till vägguttag

adapter (denna glömde vi! Åtminstone Italien hade andra uttag)

dator + laddare (för att tömma kameran)

extern hårdskiva (av samma orsak)

kamera + laddare

gopro

pass

kontanter

vandringsrinkka

bärrinka

liten dagsreppu

dagbok

papper+penna

gps/tomtom (var guld värd! Går också att använda t.ex. here som är en gratis kart-app. Den har dock strejkat ibland och man måste ladda ner kartorna på förhand, vilket tar en del utrymme på telefonen. Men värt ett försök ifall man inte har något bättre.)

ficklampor åt alla 

retkistolar

cyklar

cykelpump, extra innerdäck, reparationsutrustning m.m.

klättringsrep, selar, skor, via ferrata set, jatkon, m.m.

inverter till bilen (vi laddade bl.a. kameran med den medan vi körde)

 

tält (vi hade vigus Nammatj-tält för tre personer, passade oss utmärkt!)

sovsäckar

liggunderlag

dynor (vi tog med riktiga dynor, rekommenderas ifall man har utrymme i bilen!)

 

trangia

kniv (vi hade en liten "skalkniv" med skydd på

roskispåsar

tallrikar

kniv/sked/gaffel

muggar

(tänkte ta mjölktermos med åt 2-åringen, men den blev hemma. Skulle ha varit bra under varma dagar då vi inte hade tillgång till kylskåp)

tvättmedel

diskmedel

wcpapper

"hålgrej" för att hälla ut pastavattnet. Glömde den hemma och svor varannan dag då hälften av makaronerna låg på gräsmattan. Tar absolut nästa gång. 

 

Mat: 

tomatkross

grötflingor

honung

russin

nötter

bönor

kokosmjölk

makaroni

kryddor

färdigmat (vi hade bl.a. violas tetra-burk-soppa)

vattenflaskor

 

Dessutom åt 2-åringen: 

d-vitamin

blöjor

zinksalva

termometer 

kramdjur

böcker

ipad för resan (användes bara några enstaka gånger)

haklapp

fruktpurepåsar (t.ex. ellas kitchen eller liknande, utmärkt retkimat, kan ätas av vuxna också..)

vagn

cykelstol

solhatt

potta

extra varma kläder

 

Att resa med en två-åring: 

Fick sova gratis på nästan alla campingar samt åka gratis med nästan alla liftar. Gick utmärkt att ta med på dagsturer i bärrinkan, trivdes bra där, bättre om man gick två stycken. Går dock inte att göra längre turer vid kallt väder då fötterna blir kalla oberoende av hur mycket kläder man sätter på. 2-åringen tyckte det var roligt att bo i "koja", sov gott i tältet. Hon sov i en liten sovsäck från Haglöfs, fungerade utmärkt förutom en natt då hon rann ner in i sovsäcken och fick panik då hon vaknade och inte kunde komma ut. Annars hade vi inga problem. Lite illamående på serpentinvägarna i Italien, annars gick körandet smidigt. Rekommenderar haklapp i bilen åt barn som lätt kastar upp, att tvätta bilstolen på resa utan tvättmaskin är ingen hit (erfarenhet från tidigare resor). Behövdes förvånansvärt lite underhållning i bilen, vi sjöng mest sånger och tittade på korna och traktorerna vi körde förbi, hade böcker och ipad i reserv… Vår två-åring vägde knappt 13 kg under resan. Med vatten, extra kläder, kamera+objektiv, lite mat, blöjor, våtservietter och zinksalva blev det ca 20 kg att bära om man gick ensam. Var man två bar ena 2-åringen och den andra bar allt annat, då gick det betydligt lättare. 20 kg börjar redan kännas bra i benen om man går uppförs, och man måste reservera lite extra tid både för gåendet, samt för blöjbyten och "springpauser". Tröskeln kan kännas hög för att resa iväg med ett litet barn, men rekommenderar det varmt! Det är inte så jobbigt som man kunde tro. 

 

Övrigt:

Vi valde att stanna ett par nätter på samma camping. Det sparar tid att inte behöva köra omkring och söka efter nya campingplatser, samt man slipper sätta upp och ta ner tälten på nytt varje dag. Det lönar sig att planera resan i förväg. Att sitta mitt i natten vid en camping-reception och googla klättringsrutter är inte så roligt, det äter mycket tid som man kunde använda vettigare (t.ex. till att sova). Man behöver ju inte hålla sig till planen, men man har det alternativet iaf. Många campingplatser/turistbyråer har fina kartor med klättrings-, vandrings- eller cyklingsrutter som det lönar sig att utnyttja.