Att kissa i havet

3 augusti 2020

En fundering:

När jag var barn var vi ofta och simma i Östersjön vid stranden i Eckernförde eller i slien nära Schleswig. Vid något skede blev man jo kisnödigt och då sa mama eftersom det inte fanns många offentliga toiletter eller bra ställen på land; „Kissa bara i havet!“

 

Hur stor effekt har det egentligen, när man om man kissar i Östersjön?

 

Urin innehåller enligt google ca 7g kväve pr liter, 7g fosfor, 8g Kali.

 

Från landet kring Östersjön tillförs 700.000 ton kväve och 250-270.000ton fosfor. Av detta beräknas 1/3 som naturlig tillförsel, resten av jordbruk, avlopp, rensningsvärk, industrier. Om vi lekar med mängden av kväve är altså 2/3 av 700.000 ton överloppstillföring från människan som eutrofierar 21700km3 vatten. Det blir 470.000ton pr 21700km3 vatten; (0,0000216589 g pr liter).

 

I urinen hade vi 7g kväve pr liter. Vi kissar ca 200-400ml pr gång, jag utgår ifrån ca 300ml, altså ca en tredjedel. Vi tilför altså 2,3g kväve. For att komma ned på samma nivå som den „vanliga“ eutrofiering måste detta spädas ut på 106.187 liter.

 

En urinering har altså samma effekt på ca 100.000 liter vatten som samtliga „Anreiner Staaten“ har på hela östersjön.

 

(For att undvika övergödsel på land får en mängd på 2liter urin pr m² pr dag icke överskridas. )

 

Man får gärna korrigera uträkninger och tankefel om man vet bättre!