Lofoten rocks!

12 juni 2012

Oh’boy vilken fantastisk kurs! En massa häftiga upplevelser med ett härligt gäng under en väderleksmässigt konstig vecka.

Det var verkligen värt den två dygn långa bilfärden att ta sig ända till Lofoten. Resan började ändå inte så bra, redan i Finland fick vi punktering på två däck samtidigt. Vi fixade det med att köpa ett nytt reservdäck från Pihtiputaan rengas & öljy, en lång story...

Bilresan kändes lite långdragig i början men så fort vi kom in till Norge gick det lättare. Orsaken var de fantastiska vyerna. Landskapet blev bara häftigare ju närmare vi kom vår slutdestination, camping Kalle Lofoten. Under bilresan myntade vi ett nytt viguord.

Viguiternas nya ord: Norgasm

Norgasm Känslan när man befinner sig i Norge och blir helt betagen av landskapet som plötsligt öppnar sig framför en.

Våra gästspelande instruktörer under denna kurs var Krister och Ewa, som dragit kursen tidigare, samt fransmannen Tovo som gjorde vigudebut. Dessutom fungerade ju även allas vår Danni som instruktör på denna kurs.

Allez allez!

Under vår första klättringsdag visade Norges vädergudar sin bästa sida, NOT!. Efter en relativt fin första morgon så öste regnet ner och vindarna tilltog. Riktigt skitväder som inte blev desto bättre under de följande fyra dagarna. Sista dagen hade vi som tur tidvis soligt under vår multipitchtur på pianohandlare Lunds rute. Under våra klättringsdagar fick vi uppleva alla årstider och allt tänkbart väder. Vi klättrade i allt från snöstorm, hagelskurar, snöblandat regn, ösregn, hårda vindar, mulet, ibland några sekunder med sol etc. Det mest otroliga var ändå att vädret kom med en ny överraskande vändning var femte minut.

Snöbollskrig i klättringspauserna

Trots vädret lyckades vi genomföra kursen, även om det kanske blev lite mindre klättring än planerat. Ett tag var det tydligen så dåligt med vädret att Danni & co hade funderat på olika nödlösningar, t.ex. att köra till Sverige och hålla kursen där istället. Vi blev ändå kvar i Lofoten och passade på när vädret tillfälligt var lite bättre och ibland körde vi bara på fast regnet öste ner i nacken. Ett stort tack till instruktörerna som orkade stå halvfrusna på Lofotens klippor och övervaka då vi nybörjare anlade ankarplatser och övade firning och klättring.

Pianohandlare Lunds rute

Själva klättrandet var kjempegreit... som man säger på norska. Jag hade aldrig klättrat utomhus tidigare, hade inte så mycket erfarenhet av väggklättring heller, så allting kändes nytt och spännande. Klättringen gick bra för alla kursister. Vi körde ju inga svåra rutter och Lofotens skrovliga klippor gav ett fantastiskt grepp. Vi klättrade ändå på tidvis utmanande klippväggar som gav bra möjligheter att testa och utveckla lite olika klättringstekniker. Alla gillade klättrandet eftersom vi gärna klättrade så mycket och länge som möjligt trots stelfrusna fingrar, domnade tår och genomvåta kläder. Det var ju förstås en del av den häftiga upplevelsen, att klättra i snöstorm och ösregn. Jag lärde mig en massa nytt under kursen, allt från klättringsteknik till säkerhet. Fick verkligen blodad tand för att fortsätta med klättring och testa på klättring utomhus i Finland också.

Övningsklipporna bredvid campingen

Vi hann också med ett besök till intilliggande Henningsvær och deras klättringskafé där jag köpte torkad torsksnacks som jag skulle ta med hem. Tyvärr blev jag bestulen på min torsk när jag lämnat påsen med godsakerna obevakad under fem minuter vid entreen på hostellet i Haparanda. Jag hoppas tjuvarna blev besvikna då de såg vad de hade kommit över för byte.

Henningsvaer

Som sagt vore det  roligt att fortsätta med klättrandet även på hemmaplan, så hör av er ifall ni är på väg så hänger jag gärna på. Och om någon har lite torkad torsk över så kan ni väl skicka en bit till mig.

Rätt applicerad sele. Paketet på bilden tillhör (tyvärr) inte skribenten.