Stadgar

1§ Föreningens namn, hemort och språk

Föreningens namn är Vigu rf, dess hemort är Raseborg och dess språk är svenska.

2§ Syfte och verksamhet

Föreningens syfte är att främja studerandenas gemensamma intressen som gäller den förberedande utbildningen för vildmarksguide-, naturföretagar- och naturinstruktörsexamen vid Axxell (Vigu-utbildningen) och sprida intresset för denna utbildning, samt väcka äkta friluftsanda bland medlemmarna och varaktigt intresse för miljömässigt hållbar friluftsverksamhet i allmänhet.

Föreningen strävar efter regional spridning i sin verksamhet.

Föreningen fullföljer sitt syfte genom att den

  • bevakar sina medlemmars intressen inom Vigu-utbildningen
  • arrangerar friluftsverksamhet, praktiska kurser eller teoretisk undervisning relaterad till Vigu-utbildningen
  • arrangerar och koordinerar praktiktillfällen inom Vigu-utbildningen
  • arrangerar tävlingar, uppvisningar och fester
  • skaffar nödvändig utrustning som föreningens medlemmar kan använda eller hyra
  • upprätthåller egna Internetsidor och erbjuder e-postalias åt sina medlemmar
  • arrangerar resor i anslutning till föreningens syfte för sina medlemmar

För att stöda sin verksamhet kan föreningen, sedan den vid behov har inhämtat vederbörligt tillstånd

  • verkställa penninginsamlingar och lotterier
  • äga för verksamheten nödvändig lös och fast egendom
  • arrangera nöjestillställningar och bedriva utskänkningsverksamhet i anslutning till dessa
  • göra småskaligt talkoarbete
  • sälja reklamutrymme och ingå sponsoravtal
  • ta emot stipendier, understöd, donationer och testamenten

3§ Medlemmar

Såsom föreningens ordinarie medlem kan godkännas en person som antagits till Vigu-utbildningen, eller en person som är intresserad av föreningens verksamhet och har rekommenderats av minst en Vigu rf-medlem som antagits till Vigu-utbildningen.

Såsom understödande medlem kan godkännas en privatperson, ett företag eller en sammanslutning med rättshandlingsförmåga som vill stöda föreningens syfte och verksamhet.

Ordinarie medlemmar och understödande medlemmar godkänns av föreningens styrelse på ansökan.

Till hedersordförande eller hedersmedlem kan föreningsmötet på framställning av styrelsen kalla en person som avsevärt har främjat och stött föreningens verksamhet.

4§ Medlemmens rättigheter

Vid föreningens möten har varje ordinarie medlem, hedersordförande och hedersmedlem en röst. En understödande medlem har närvaro- och yttranderätt, men ej rösträtt.

5§ Medlemmens skyldigheter

En ordinarie medlem är skyldig att betala en anslutningsavgift och en årlig medlemsavgift. En understödande medlem är skyldig att betala en anslutningsavgift och en årlig avgift för understödande medlem. Hedersordförandena och hedersmedlemmarna betalar varken anslutningsavgift eller medlemsavgift.

6§ Utträde ur föreningen

En medlem har rätt att utträda ur föreningen genom att skriftligen anmäla detta hos föreningens styrelse eller dess ordförande eller genom att vid föreningens möte anmäla om utträde för anteckning i protokollet.

7§ Uteslutning av en medlem ur föreningen

Styrelsen kan utesluta en medlem ur föreningen om medlemmen

  • inte har betalat sin förfallna medlemsavgift eller
  • annars har underlåtit att fullgöra de förpliktelser som medlemmen genom sitt inträde i föreningen har åtagit sig eller
  • genom sitt beteende inom eller utom föreningen avsevärt har skadat denna eller
  • inte längre uppfyller de villkor för medlemskap som nämns i lag eller i föreningens stadgar.

8§ Styrelse

Till föreningens styrelse hör en ordförande och minst två och högst åtta ordinarie medlemmar. Till styrelsen väljs inga suppleanter. Styrelsen väljer inom sig en vice ordförande samt utser inom eller utom sig en kassör, en sekreterare och andra funktionärer.

Styrelsens mandattid är föreningens räkenskapsperiod.

Styrelsen är beslutför när minst hälften av dess medlemmar är närvarande.

9§ Teckning av föreningens namn

Föreningens namn tecknas av styrelsens ordförande, viceordförande, kassör eller en person som har förordnats av styrelsen, var för sig.

10§ Räkenskapsperiod

Föreningens räkenskapsperiod är 1.11 - 31.10.

11§ Revision

Bokslutet jämte nödvändiga handlingar och styrelsens årsberättelse skall överlämnas till revisorerna senast fyra veckor före det möte där bokslutet kommer att fastställas. Revisorerna skall ge sitt utlåtande skriftligen till styrelsen senast två veckor före mötet i fråga.

12§ Föreningens möten

Föreningen håller två ordinarie möten per år. Höstmötet hålls under tiden augusti-oktober. Vårmötet hålls under tiden januari-mars.

Vid föreningens höstmöte behandlas följande ärenden:

  1. mötet öppnas
  2. val av mötesordförande, sekreterare, protokolljusterare och vid behov rösträknare
  3. mötets laglighet och beslutförhet konstateras
  4. föredragningslistan för mötet godkänns
  5. verksamhetsplanen och budgeten fastställs
  6. storleken av den anslutningsavgift och årliga medlemsavgift som uppbärs hos de ordinarie medlemmarna och de understödande medlemmarna fastställs skilt för sig
  7. val av styrelsen enligt 8§
  8. val av en eller två verksamhetsgranskare och hans/deras suppleanter, eller en eller två revisorer och hans/deras suppleanter för att granska räkenskaperna under följande räkenskapsperiod
  9. övriga i möteskallelsen nämnda ärenden behandlas.

Vid föreningens vårmöte behandlas följande ärenden:

  1. mötet öppnas
  2. val av mötesordförande, sekreterare, protokolljusterare och vid behov rösträknare
  3. mötets laglighet och beslutförhet konstateras
  4. föredragningslistan för mötet godkänns
  5. bokslutet, årsberättelsen och revisorernas utlåtande presenteras
  6. beslut om fastställande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet till styrelsen och andra ansvarsskyldiga fattas
  7. övriga i möteskallelsen nämnda ärenden behandlas.

Om en föreningsmedlem önskar att ett ärende skall behandlas vid ett föreningsmöte skall denna skriftligen meddela detta till styrelsen i så god tid att ärendet kan tas med i möteskallelsen.

13§ Beslutsordning och beslutförhet

Som mötets beslut gäller, om inte något annat bestäms i stadgarna, den åsikt som har understötts av mer än hälften av de avgivna rösterna. Om rösterna faller jämnt avgör mötesordförandens röst, vid val avgör emellertid lotten.

Föreningens möte är beslutfört då kallelse till mötet har gjorts enligt stadgarna.

14§ Extra möte

Ett extra möte hålls då föreningens möte så besluter eller då styrelsen anser att det finns skäl därtill eller då minst en tiondedel (1/10) av föreningens röstberättigade medlemmar skriftligen kräver det av styrelsen för ett särskilt angivet ärende.

Mötet skall hållas inom trettio dagar från den tidpunkt då kravet på mötet framställts hos styrelsen.

15§ Kallelse till föreningens möten

Styrelsen skall sammankalla föreningens möten senast 14 dagar före mötet på föreningens webbplats och med ett brev eller per e-post till adressen som medlemmen har angivit.

16§ Ändring av stadgarna

Beslut om ändring av stadgarna skall fattas vid föreningens möte med minst tre fjärdedels (3/4) majoritet av de röster som avgetts vid omröstningen.

I möteskallelsen skall nämnas om ändring av stadgarna.

17§ Upplösning av föreningen

Beslut om upplösning av föreningen skall fattas vid två, på varandra följande föreningsmöten med minst tre fjärdedels (3/4) majoritet av de röster som avgetts vid vardera omröstningen. Mötena bör hållas med minst en månads mellanrum.

I möteskallelsen skall nämnas om upplösning av föreningen.

Då föreningen upplöses används föreningens tillgångar för att främja föreningens syfte på ett sådant sätt som bestäms av det möte som fattar beslutet om upplösningen.

För Vigu rf medlemmar:
 
 Kom ihåg mig
På kommande:
Aktuella Vigukurser (kalender):
  • Ingen aktuell kursinfo...

Paddling Kronoby-Brahestad

23 augusti 2018

För två år sen paddlade jag från min hemby i Kronoby till Vasa. I år lockade det att försöka ta sig norrut längs kusten från samma startpunkt. Det kändes mer spännande eftersom den kuststräckan till stor del saknar skyddande skärgård och därmed är särskilt utsatt för vind och vågor. Mitt mål var Uleåborg och jag var utrustad med mat för en dryg vecka. Jag var beredd på att bli tvungen att vänta ut vinden eller helt enkelt ge upp ifall vinden blev för hård. Min skjuts var beredd på att plocka upp mig någonstans längs kusten.

Redan den första kvällen när jag kom genom slussen från Öja-Larsmosjön och ut till öppna havet hade jag sådana vågor emot mig som var på gränsen till vad jag vågar paddla i. Jag blev lite fundersam över vad jag hade gett mig in på. Men morgonen därpå när jag vaknade hörde jag inte något vågsvall och kunde tacksam konstatera att det var nästan vindstilla. Jag hade ett stort öppet vatten på drygt 6 km att korsa och nu var det inga problem.

Strax efter min lunchpaus träffade jag på en annan paddlare från trakten. Hon var bekant med området och det var trevligt att växla några ord. Målet för kvällen var en kollegas villa på Ohtakari. Men före det hade jag försvarsmaktens skjutområde i Lochteå med Nordens längsta sandstrand att passera. Rakt norrut i motvind längs en till synes oändlig sandstrand. Vid skjutövningar får man inte röra sig i området och gränsen går flera kilometer ute till havs. Det lönar sig alltså att kolla upp när skjutövningar pågår ifall man tänker passera. Väl framme fick jag nyrökt fisk.

Under dagen hade jag noterat att jag blev våt om baken och att det var fuktigt på botten i packluckan bakom sittbrunnen. Jag var tungt lastad och havsvattennivån var låg, vilket gjorde att jag kört på många stenar. Vi hittade två små hål som tydligen orsakat läckaget. Jag lappade dessa provisoriskt med jesustejp och det blev mycket bättre.

Följande mål var Rahja skärgård. Lunch på solvarma klippor och lite lätt sommarregn. Under eftermiddagen överraskades jag dock av en ordentlig regnskur som gjorde att jag inte ens såg framför mig. Jag var tvungen att paddla in till land och vänta en stund. Åska hördes dessutom på avstånd. Skuren var dock snabbt över och åskan närmade sig inte. På ön Kuusimällä i Rahja skärgård fanns vindskydd, eldplats och dass (och en geocache). Lägerplatsen var belägen uppe på en klippa - ett mycket vackert ställe.

Kuusimällä i Rahja skärgård

Startade tidigt och njöt av en tyst och vindstilla söndag morgon. Paddlade genom Konikarvo fiskehamn som var helt stilla och folktom. Jag passerade sanddynerna i Kalajoki. Det var en mulen morgon och nästan inga mänskor syntes till. Sanddynerna sträckte sig långt ut i havet och jag var tvungen att paddla mycket långt från land för att inte kajaken skulle fastna i sanden. Ännu långt norr om Kalajoki skulle jag reta mig på plötsliga sanddyner långt ute som gjorde att jag måste ta omvägar kring dem.

Även stenar retade jag mig på. Jag noterade att kusten består av uddar som sticker ut i havet i nordvästlig riktning. När man närmar sig märker man att stenar utgör en fortsättning på udden långt ut i havet. Och när man kommer ännu närmare märker man att utanför dessa stenar slår vågorna mot stenar som finns just under vattenytan. Man blir alltså tvungen att ta långa omvägar ut mot öppna havet för att komma kring dessa strängar av stenar.

På eftermiddagen började vinden friska i, på något sätt obemärkt. Vågorna var plötsligt rätt höga och efter att jag tagit iland för en liten paus vågade jag mig inte ut i vågorna igen. Jag blev tvungen att vänta nästan ett dygn innan jag ville fortsätta. Men det var en trevlig sandstrand där jag vistades och dessutom kom den här vilodagen lämpligt efter att ha paddlat snart halva sträckan jag planerat. Det här var i Pyhäjoki.

När jag följande dag begav mig ut i vågorna igen var det med lite rädsla. Vågorna var större än vad jag hade bedömt från land. Det blev bara en kort etapp den dagen innan jag tog iland på följande sandstrand, fortfarande i Pyhäjoki. Men morgonen därpå var det lugnt igen och jag var nöjd. Vid lunchtid hade jag nått Hanhikivi udde där man bygger kärnkraftverk. Jag tog paus på en liten sandstrand strax söder om kraftverksområdet. På min karta fanns utritat ett riktgivande område även ute till havs som man inte fick röra sig inom. Jag är inte säker på att jag höll mig utanför gränsen, men ingen verkade notera mig.

På eftermiddagen kämpade jag länge i motvind. Vågorna var inte särskilt stora, men det tog på krafterna och jag beslöt att vika in till Pohjaskari fiskehamn för att vila och fundera på fortsättningen. Där satt jag i tre timmar och gjorde till sist beslutet att avsluta turen dagen därpå. Jag hade nästan nått Brahestad och tyckte att en vecka ensam till havs räckte för den här gången. Jag paddlade vidare till ett lämpligt övernattningsställe vid en fördämning, Piehinkijokisuun pato.

Nästa morgon startade jag tidigt och paddlade några kilometer till Siniluoto båthamn. Den ligger bara ett par kilometer från riksåttan så det var ett bra ställe att bli hämtad från.

Jag navigerade med hjälp av Sju broars skärgårds paddlingskartor och Raahen Purjehdusseuras kartor. Dessa printade jag ut från nätet i A3-format, skala 1:50 000. På kartorna fanns utmärkt båthamnar, vindskydd, eldplatser mm. Utanför Kalajoki använde jag mig av printade kartor från retkikartta.fi. Inte lika bra som de tidigare nämnda, men ok för en kortare sträcka. Ibland zoomade jag in detaljer med appen Maastokartat på telefonen.

Jag paddlar så gott som alltid ensam och känner mig mest fri då. Nu kände jag mig också mera trygg än för två år sedan med att tälta ensam. De tre första nätterna hade jag planerat. De två följande nätterna blev på fina sandstränder där jag pausade på grund av att jag inte kunde fortsätta. På den här kuststräckan finns det med jämna mellanrum sandstränder som är naturskyddsområden och som visade sig vara lämpliga övernattningsställen.

Mina dagsetapper blev allt mellan 5 och 42 km. Min plan var 25-40 km per dag, men vädret bidrog till ändringar. Jag känner mig nöjd över sommarens tur som blev 162 km. Nu är sträckan Vasa-Brahestad avverkad och jag förmodar att det blir en fortsättning :-)